Forskning

Fakta om forskning

Forskning är viktigt då det är det enda sätt vi kan utvärdera effekten av behandlingar, förbyggande metoder och andra insatser på ett strukturerat sätt. Kunskap från forskning är en viktig del i evidensbaserad vård. Man bör dock tänka på att forskning handlar om sannolikheter på gruppnivå och kan aldrig säga något om hur det blir för en enskild person.

Men kan man forska på allt? Det finns områden som är svårare att forska på av tex etiska skäl (t.ex. gravida och barn) och vissa insatser är svårare att mäta än andra. Det är lätt att utvärdera om en medicin är bättre än ett sockerpiller eftersom man som forskningsdeltagare kan vara ”blind” för vilket piller man äter. Det är däremot omöjligt att undanhålla för en forskningsdeltagare om hon utför fysisk aktivitet eller har en extra stödperson vid sin förlossning. Detta gör att denna typ av forskning aldrig kan nå samma evidensgrad som ”blinda” studier kan, trots att studierna har hög kvalitet för övrigt.

Måste man forska på allt? Svaret är nej. Man måste inte forska på allt. men när man ger råd och tips måste man vara tydlig med om det finns evidens eller inte bakom , sen är det upp till var och en att ta ställning.

Relativ och absolut risk

Om man ska kunna tillgodogöra sig information från forskning för att ta viktiga beslut gällande sin egen eller andras hälsa behöver den vara presenterad på ett användbart sätt. Om någon säger att det är dubbelt så stor risk att bli magsjuk om man äter gröna äpplen jämfört med röda (OBS! detta är ett påhittat exempel helt utan evidens 😊) ger det dig ingen relevant information om du vill avgöra hur troligt det är att ditt äppelval kommer påverka din hälsa. För att informationen ska vara användbar behöver du veta vad dubbelt så stor risk betyder i detta sammanhang. Om det betyder att 8 personer av 10 som i gruppen som äter gröna äpplen blir magsjuka jämfört med 4 personer av 10 som äter röda äpplen kanske det kan vara en bra idé att välja röda äpplen framför gröna (eller inga äpplen alls…). Om det däremot visar sig vara 8 jämfört med 4 personer av 1000 som blir magsjuka i gruppen med gröna äpplen kanske man kan våga välja ett grönt äpple ändå. Detta är skillnaden mellan relativ och absolut risk. Så fort man vill använda forskningsbaserad information för att ta ställning i en fråga behöver man alltså ta reda på den absoluta risken.

Doulor är evidensbaserade!

Rådande forskning visar att doulor faktiskt kan göra stor skillnad. Stöd från en doula kan minska smärtupplevelse, förlossningslängd, behovet av medicinsk smärtlindring, risken för kejsarsnitt och andra medicinska åtgärder, ge en mer positiv förlossningsupplevelse samt minska risken för förlossningsdepression. Forskning visar också att man som partner både känner sig och är mer delaktig vid förlossningen om man har stöd från en doula.

Dessutom har vi doulor inga som helst biverkningar eller negativa effekter associerade med oss. Man borde alltså införa doulastöd till alla!